Bara för att det här nog är den sötaste fågeln jag någonsin sett. 

I fredags gjorde jag ett genombrott i min franska. Frågade läraren vad det var för speciellt med crepes från Bretagne. Ja, vi pratade om Bretagne och att deras specialitet var crepes. Det var inte så att jag slängde ur mig den frågan ur tomma intet. Ai sa att hon var stolt över mig.

Igår deppade jag ihop lite och skolkade. En himla obra sak att göra för då får jag gå runt med ångest i magen hela dagen istället. Men kombinationen att jag inte kunde förmå mig själv att resa mig upp ur sängen och att det ösregnade ute gjorde att det blev en sådan dag.

Så idag när jag kom till skolan hade vi en ny lärare, och jag tycker om henne. För jag förstår henne och vi gör enkla saker igen som passar mig utmärkt. Ai och en annan tjej åkte upp en grupp och jag och fyra andra åkte ner. Men det är bra. Det finns de som är sämre än mig och det ger mig franskasjälvförtroende. Så himla knäppt att man är så. Tänker: "Ha! Hon är sämre än mig!"och så känns det bättre att gå till skolan.  Jag hoppas att jag kommer ha samma lärare hela den här månaden. Konstigt att man klickar med en del människor och en del inte. Caroline, vår lärare pratar lite engelska också och det är ganska fenomenalt när man håller på med grammatik. Ganska jättefenomenalt skulle jag vilja säga.

Idag har inte hänt så mycket mer än att jag varit i skolan och sen hittade jag äntligen en glödlampa och ett lysrör. Så nu ser jag lite mer. Det är bra. För ni ska inte tror att det är enkelt att ens köpa en glödlampa i Paris. Jag känner mig iallafall fruktansvärt händig när jag byter lysrör. Fånigt, men sant. Det är ju inte direkt världens mest avancerade sak.