Jag har visst ljugit lite. Om en mast. Medresenären upp i Eiffeltornet förklarade för mig hur saker och ting egentligen ligger till. Här är sanningen:

Det där är den sista biten av Eiffeltornet. Jag antar att jag tittade för mycket neråt för att fatta att vi nästan var högst upp.

Det här är alltså bara ett kort från den töntiga andra våningen upp mot den "riktiga" våningen. Dit vi tog den härliga glashissen. Det är nog det bästa jag vet att åka i hissar rakt upp till toppen av Eiffeltornet.

I måndags skolkade jag lite för det får man ibland och så åkte vi till Champs Elysée och provade massor med solglasögon. Jag har äntligen hittat ett par som funkar. Det gör mig lite lycklig eftersom jag har ett solglasögonsproblem. På Champs Elysée ligger även den här bågen:

Och eftersom jag aldrig varit under Triumfbågen tyckte jag vi skulle gå dit. 

Och så här såg det ut där...

Ett snett kort på den okända soldatens grav...

Efter det styrde vi kosan mot Musé d'Orsay, men jag hade glömt att det var måndag och då är allt sådant stängt i Paris. Istället sprang vi på en bro med tusen små hänglås. 

 Jag tog kort och David blev utsatt för guldringstricket av en dum gubbe. Luriga människor... 

Istället styrde vi kosan mot kyrkogården Pere Lachaise. Där fanns det massor med syrener...

...och vi hittade Jim Morrisons grav intryckt bakom ett kravallstaket. Massor med cigaretter hade han fått av folk som varit där. Jag tänkte lite på Steffe och att han tjatat i ganska många år nu att jag borde se filmen om The Doors. Ja, jag får nog göra det när jag kommer hem.

 Sen tog kartläsaren täten mot Edith Piaff och Oscar Wilde. 

Han gick...

...och gick... 

Nästan framme hos Edith så blev vi informerade om att kyrkogården skulle stängas. Synd tänkte vi men tur ändå att kyrkogårdar alltid står kvar där man lämnat dem, ifall man skulle få för sig att hälsa på hos Edith och Oscar någon annan gång.