Vissa dagar. När det känns lite hopplöst. När man letar jobb men inget händer, fast att man innerst inne vet att det snart händer. För livet är ju så, en dag kommer jag att vakna och ha alldeles för mycket att göra igen. Så jag håller andan en sekund till, som jag brukar göra, så kommer den biten också falla på sin rätta plats. 


Sådana dagar när man söker jobb, som man kanske egentligen inte vill ha, är det fint att hitta ett brev från Paris på dörrmattan. Brev från Paris, bästa stället att få brev ifrån. Och plötsligt upptäcker man att det är sol utanför fönstret och man ler och längtar lite och läser textrader som man behövde höra precis idag: "I know there are many, many different paths to the same future, and just because things don't go exactly as planned, it's not the end of the world and most certainly doesn't mean that your dreams won't come true one way or another"


Lite som att hon läste mina tankar. Jag vill gärna tro att saker kommer till en när man behöver dem. När man minst anar det så finns de där.