![]() |
| www.daydreamlily.com |
I alla fall, så har jag packat massor idag. Det slog mig, när jag stod på en stol och balanserade på tårna för att nå till den översta hyllan, att det inte var så länge sedan jag stod där. På exakt samma ställe och att min mamma packade upp de där jäkla vinglasen och langade över dem till mig. Att den dagen var ganska mysig för vi hade börjat flytta in och det var spännande att få leva i det man hade renoverat i ett halvår.
Jag är alltid sentimental när jag flyttar. Jag gråter alltid när jag stänger dörren för sista gången, för man vet ju att man aldrig mer kommer få en chans att öppna den igen. Och jag gillar nog inte avsked, även fast livet till stor del handlar om dem. Att möta och sen ta farväl.
Jag vet inte hur det kommer kännas den där sista dagen i det här huset. Dagen då jag stänger igen den finaste svartaste dörren som jag valde till huset som alltid ska få vara vitt. Det kommer nog kännas för det representerar så mycket mer. Kanske för att det fanns något i det här huset som vi trodde på. Inte att vi skulle leva där hela livet, gifta oss, skaffa barn. De sakerna fanns aldrig. Mer kanske att det var något som knöt ihop oss. Jag vet inte och jag har slutat fundera, och det är nästan det finaste.
"Ganska ofta när jag träffar honom brukar jag sätta ringen som jag har på pekfingret på hans nästipp, och jag tänker att det är en fin sak att det finns näsor som är perfekta för en pekfingerring."


vemodigt. men det finns också fina saker som består.
SvaraRadera