Snö

Snö, han och jag hänger ihop.

Det snöade första gången jag gick bredvid honom. Samma sak första gången jag väntade på honom och funderade om det kanske vore bättre om jag dog i en snödriva istället för att ta mig igenom ett andra möte. Det var snö när vi tittade på nyårsraketer i den vita bilen. Snö och iskyla när jag åkte till stallet i nyårsaftonens tyllkjol för att mocka snabbt, snabbt, snabbt och hinna träffa honom igen.

Snö när jag fick somna på hans arm i en trång soffa medan Kalle och chokladfabriken surrade på tv:n.

Snöstorm i bilen till Stockholm.

Och den här vintern kom snön och kylan igen. Hela december låg jag i sängen och tittade på flingorna utanför fönstret.

Snö och viktigheter. De hör ihop.