Jag har en tendens att snöa in mig på grejer. I mitt liv har det handlat om att jag har haft perioder som "fruktsallad-till-frukost-perioden", "ägg-och-kaviar-mackor-perioden", "stuvningsperioden"(den handlade mest om scrambled eggs och champinjonstuvning. Bra kombo kan meddelas), "måla-allt-vitt-perioden"(den delar jag dock med ganska många), "tofs-på-huvudet-perioden","mjuka-grå-t-shirts-perioden"(den hade jag med Mallan och då gick vi i klädaffärerna och ohh:ade över mjukheten på tröjor) och "Paris-perioden". Fast den går knappast in som en period. Paris är mer en evig förälskelse.

Vad jag skulle komma fram till är att jag i dagsläget känner ett enormt behov att köpa ett par knallrosa joggingskor. Och allt med Kelim-mönster. Hemskt gärna en kofta eller en stor matta till soffgruppen som vi inte äger. Och helst, skulle jag vilja måla allt äpple/mint/ljusgrönt.

Ja, de där cravings:arna.

Och lördagen; den har varit som lördagar är mest. Lite slö, lite för mycket godis från igår. Te-affärsbesök, vilket innebar tekopps-tittande och te-inköp. Te-affären här är den bästa jag sprungit på. Lite strövande på gatorna och längtan efter allt jag ska handla snart. Mat på bästa thaien och så var vi och klämde på sötpotatis och mandelpotatisar på Urban Deli och jag hittade en fin flaska fransk citronlemonad. Sen hämtade vi Alba och gick till hundrastgården och hon fick springa av sig lite och skälla på hundarna som leker för mycket.

Tanten. Nu ligger hon och snarkar och är tröttare än trött.

❤

Fredag

Idag kom David hem med en fisk till mig. Och jag kände mig som tio igen och blev pirrig i magen. Nyinköpta fiskar i påsar gör mig lycklig. Helst när det är just den sorten man längtat efter. Ja, man skulle kunna säga att slöjstjärts-samlingen är komplett nu. 

Annars har det mest regnat här. Ja, en hel dag regnade bort och jag blev sugen på att skriva igen.

Med en penna. På ett papper. Ibland tror jag att det är där skrivkrampen sitter. 

I kväll har vi varit och tittat på den här tjejen:

David brukar bli lite fnissig, och berätta att han en gång fick en kram av henne så fort hon är på tv. Så, det fanns en oro att jag inte skulle få med honom hem igen.

Men han följde med.

Tur det tycker jag.

Att ha tid

 Källa

Det är konstigt det där med tid. Just nu har jag så mycket tid att jag inte hinner med någonting. Förut var jag konstant stressad. Flängde runt. Jobbade, pluggade, red, tapetserade nåt rum, målade något vitt. Konstant hjärtklappning och lite dåligt samvete. Mest kanske för att jag la minst tid hos min häst. Det som var viktigast och där jag mådde som bäst. Knäppt hur man prioriterar. Hon och min utbildning är det enda som finns kvar nu av de åren.

Det måste finnas en balans och jag vill snart hitta den. Där det är lagom. Av allt. Lagom jobb, lagom fritid, tid att tänka, tid att skriva. Tid att hitta inspirationen igen.

Tills livet får lagom med tid till allt så roar jag mig med att ha hur mycket tid som helst. Tar promenader i solen, bakar muffins, skrattar på kvällarna när han jag delar livet med kommer hem.

Tar vara på allt som är lyckligt i mitt liv just nu och försöker vara i det. Varken vara i det förflutna eller i framtiden utan bara mitt i.

Lyckligheter.